Såg slutet av en repris av Agenda idag, där debatterade en Pontus Schultz, chefredaktör på Veckans Affärer med Elisabeth Höglund, känd från SVT och Public Service. Man diskuterade miljöhot eller för att vara mer precis klimatkrisen.
Schultz representerade media och synpunkten att klimatkrisen är ett seriöst hot mot jordens befolkning. Höglund förde linjen att klimatkrisen är överdriven och att etablerad media censurerar dem som har samma ståndpunkt som henne.
Som jag sa inledningsvis så såg jag bara slutet, men jag blev så trött att jag absolut inte vill utsätta mig för att kolla på webversionen av programmet, det finns här för den som är intresserad.
Av vad jag såg såg av diskussionen så ville Höglund att de som inte tror på global uppvärmning ska få komma till tals, Schultz uppfattning var att det hade man gjort i flera år, 95 - 97 % av forskarna anser att klimatkrisen är verklig. Nu hade världens regeringar (nästan alla om jag fattade rätt) acepterat teorin och ska samlas i Köpenhamn för att diskutera åtgärder.
Mina känslor i det här sammanhanget är närmast att visst har man rätt att tvivla, men räcker det inte nu? Är det inte dags att sätta igång med allt vi kan för att stoppa miljöhoten. På något sätt känns det som om att det är för mycket snack och för lite verkstad. Vi har inte tid att tjafsa mer.
Dessutom tycker jag att vi har ett ansvar för kommande generationer, även om vi som de sa i ett annat TV-program kan bli 200-år om den medicinska utvecklingen fortsätter, så tror jag inte att det gäller vår generation. Vi kommer att att lämna över förr snarare än senare och då gäller det att det finns något kvar inför framtiden. Vi kan inte lämna jorden som en avbarrad julgran i mitten av januari, det är det ingen som har någon nytta av.
----------------
Now playing: Lill-Babs - Gröna, Granna, Sköna, Sanna Sommar
via FoxyTunes
No comments:
Post a Comment